Beskrivning av Lotusmodellen

Lotusmodellen bygger på en nära samverkan, där vi tillsammans (chef, anställd och företagshälsan) medverkar i hela rehabiliteringsprocessen. Vår modell bygger på att skapa så individuella rehabiliteringsplaner som möjligt därför är det viktigt att fånga upp den anställdes problematik i tid. I fas ett gör vi en utredning och bedömning, om det ev finns ett pågående missbruk och eller ett utvecklat beroende av alkohol, tabletter eller narkotika.

Steg två där vi utifrån resultatet av utredningen och bedömningen skapar ett förslag på en rehabiliteringsplan.

Tre enkla steg

Vid ev misstanke kan du vända dig till oss för att i lugn och ro fånga upp den problematik du upplever med den anställde. Syftet med kontakten är att vi tillsammans skall hantera dessa frågor så enkelt som möjligt, detta skapar ett förtroende för den det berör.

I denna fas får du all information hur vi tillsammans lägger upp det inledande programmen. Vi gör det i tre steg varav första kontakten är det första steget.
Andra steget är en utredning och bedömning och det tredje steget är att du som chef får ett färdigt förslag på en individuell rehabiliteringsplan.

Vad kostar alkohol- och narkotikaproblemet?

Beräkningar baserade på uppskattningar enl ”The Standford Model” (US General accounting Office 1970).

Alkohol är en drog Enligt SoRAD (2004) dricker ca 19 procent av befolkningen på gul nivå, dvs risknivå, ca 12 procent dricker på röd nivå, dvs högrisknivå. Om man försiktigtvis antar att de som dricker på gult har en nedsatt produktivitet och frånvaro på ca 5 procent och de som dricker på röd nivå har en nedsättning med 25 procent ger det följande effekt:

Kostnaderna för nedsatt produktivitet på en genomsnittlig arbetsplats bland de som har en riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion blir då (0,19 * 0,05 * lönesumman) + (0,12 * 0,25 * lönesumman) = 3,9 procent av lönesumman. Till det kommer sedan produktionsbortfall som beror på oro i arbetsgruppen, stödsamtal, otrivsel, olyckor och kvalitetsförsämringar.

Dagen-efter effekter

Dagen-efter-effekter skapar merkostnader i arbetslivet relaterat till förlorad arbetsförtjänst, minskad produktivitet samt andra brister i arbetsutförandet. Det finns studier som skattar en kostnad på ca 15.000 krstrong> per anställd och år.
(Källa: ”Riskbruk i arbetslivet” av Ulric Hermansson, utgiven av CAN & SAD)

Narkotika finns i arbetslivet

Narkotikamissbruk innefattar skiftande former av narkotikaerfarenhet, alltifrån bruk vid enstaka tillfällen till regelbunden, långvarig och daglig användning.

Droger, narkotika Andelen personer i Sverige som prövat narkotika är enligt den mest aktuella undersökningen bland vuxna – en postenkät från 2006 riktad till 16–84-åringar – har ca 10% någon gång prövat cannabis, vilket motsvarar drygt 700 000 personer i åldersintervallet.

Bland 18–29 åringar har runt 25 procent av männen och 20 procent av kvinnorna någon gång prövat cannabis. 8 procent män respektive 4 procent kvinnor i samma åldersgrupp hade använt cannabis under de senaste 12 månaderna, jämfört med 2 procent respektive 1 procent bland samtliga tillfrågade.

Normalt visar olika frågeundersökningar att ca 60 procent av dem som prövat narkotika enbart använt cannabis, medan 5–10 enbart använt annan narkotika än cannabis. Amfetamin var tidigare den näst vanligaste narkotikasorten men numera delas andraplatsen med ecstasy bland ungdomar. Om illegalt använda läkemedel (oftast sömnmedel/lugnande medel av bensodiazepin-typ) tas med i bilden är de emellertid minst lika vanligt förekommande som ecstasy och amfetamin.
(CAN, Drogutvecklingen i Sverige - Rapport 2009)

Narkotikamissbruk finns i arbetslivet, men är mera dolt problem än alkoholmissbruk.

Det betyder att problemets omfattning är svårt att bedöma. Inga utförliga studier har heller genomförts. Begränsade studier visar att många av dem, som är involverade i narkotikabrottslighet, införsel av och handel med olika preparat, främst hasch, eller har annan koppling till narkotikamissbruk har ett jobb. En stor andel av de berörda har heltidsanställningar och de representerar ett stort antal yrkesgrupper.
Både erfarenheter och studier visar alltså att narkotikamissbruk förekommer i stor utsträckning även i arbetslivet, sannolikt i avsevärt större utsträckning än vad man i allmänhet tror. Missbruket kan se ut på olika sätt. I vissa fall förekommer haschrökning, men även i form av injicering av amfetamin eller heroin. Uppgifter tyder dock på att de flesta som använder narkotika och har jobb begränsar sitt missbruk till fritiden.