Utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom innebär att du efter långvarig stress "går in i väggen". Symptomen kan både vara psykiska och fysiska.

Oftast kommer symptomen vid utmattningssyndrom smygande, vilket gör att det tar tid att upptäcka hur stressen påverkar dig.

När du väl inser hur dåligt du mår har stressen ofta redan orsakat stor skada.

Ett vanligt symtom på utmattningssyndrom är då en extrem trötthet som inte går att vila bort.

Andra symptom är problem med minnet, sömnen och hjärtklappning.

Om du misstänker att du har eller att du håller på att få utmattningssyndrom så ska du kontakta din vårdcentral eller din företagshälsovård.

Diagnoskriterier för utmattningssyndrom

För att diagnos ska kunna ställas krävs det att alla fem kriterier är uppfyllda:

1. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor.

Symtomen har utvecklats på grund av en eller flera stressfaktorer som du har blivit utsatt för under minst sex månader.

2. Det mest framträdande är tydlig brist på psykisk energi.

Detta kan visa sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtningstid i samband med psykisk belastning.

3. Minst fyra av följande symtom har funnits i stort sett varje dag under två veckors tid:

- Minnesstörningar eller koncentrationssvårigheter

- Tydlig nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress

- Känslomässig labilitet eller irritabilitet

- Sömnsvårigheter

- Tydlig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet

- Fysiska symtom såsom värk, hjärtklappning, bröstsmärtor, mag- och tarmproblem, yrsel eller ljudkänslighet.

- Dina symptom orsakar ett kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.

- Symptomen beror inte på någon substans (så som missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada

(så som hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom).

- Om du samtidigt lider av depression

- Diagnos för utmattningssyndrom kan endast användas om det inte finns någon depression. Därför måste först depressionsdiagnos prövas.

Om din depression är orsakad av utmattning på arbetet så används diagnosen utmattningssyndrom endast som tilläggsdiagnos.

Behandling vid utmattningssyndrom

Vid behandling av utmattningssyndrom krävs både tid och professionell hjälp. I början är det viktigast att bli ordentligt omhändertagen och få det stöd och den förståelse som man behöver.

När arbetet sedan riktas in på att komma tillbaka i balans igen är det viktigt att hitta stressfaktorerna för att kunna lägga upp en åtgärdsplan mot dessa.

Det finns flera typer av behandlingar som hjälper vid utmattningssyndrom så som psykoterapi, antidepressiv medicin, avspänningsträning, sömnträning och stresshantering.

Under din rehabilitering är det också viktigt med fysisk aktivitet samt regelbundna sömn- och matvanor.

Sjukskrivning

Hur länge du blir sjukskriven är väldigt individuellt och beror på situationen på arbetsplatsen. Om det inte är möjligt att gå tillbaka till ditt arbete så är det viktigt att rehabiliteringen inriktas på att byta arbetsplats eller arbetsuppgifter.

Ibland kan dock arbetet vara gynnsamt och då är det bra att hålla kontakt med arbetsplatsen, jobba deltid eller arbetsträna.

Börja jobba igen

Så fort du är ute ur den mest akuta fasen kan du få arbetsinriktad rehabilitering. Detta för att förenkla för dig att komma ut i arbete igen.

Källa: Healtcare

Varningssignaler

Risken är stor för utbrändhet om varningssignaler på stress inte tas på allvar.

Många av de symtom som stress orsakar är dessutom allmänna och kan tyda på att någon annan sjukdom ligger bakom.

Oavsett anledning till stressen är det viktigt att uppmärksamma den och söka hjälp.

Stressen ger spänningar

De flesta som drabbas av stressymtom upplever spänningar i nacke och rygg.

Rörelserna blir spända och snabba samt att spänningarna ofta leder till molande huvudvärk. Många stressade individer har svårt att lyssna och ta in vad andra säger, utan avbryter andra människor för att skynda på samtalet. Det är heller inte ovanligt att stressade individer känner yrsel och har problem med balansen.

Stress gör dig otålig

Personer som lider av stress får ofta oroskänslor och en känsla av otålighet.

Känslan av att något hemskt ska hända, eller att man är dödligt sjuk är bara några av de oroskänslor som kan drabba den stressade.

Det kan också vara svårt att vänta på saker, såsom att stå i kö eller att vänta på någon annan.

De flesta känner att det är bråttom med det mesta, allt ska gå så snabbt som möjligt. Det ger en överaktivitet som kan vara svår att kontrollera.

Känslan av att jaga ikapp något är stor och många upplever ångestkänslor i samband med detta.

Minnet och sömnen

Korttidsminnet störs av stress vilket också är en varningssignal. Småsaker glöms – både det som ska göras och det som har gjorts och tider blandas ihop.

Tröttheten kan kännas konstant samtidigt som individen har svårt att komma till ro och sova ordentligt.

När du väl somnar upplever många att sömnen är orolig och ”grund” med många drömmar. Drömmarna handlar ofta om det som gör att du känner dig stressad.

Gör dig på dåligt humör

En annan varningssignal på stress är att du ofta känner att det är svårt att hålla humöret uppe. De flesta känner sig nedstämda och har svårt att se ljuspunkterna i livet. Flera vittnar om att livet känns grått, med en mängd måsten som ska göras. I vissa fall är det svårt att hålla tillbaka tårar, även vid mycket små motgångar i vardagen.

För att döva dessa nedstämda känslor är det många som får sug efter sötsaker, äter som tröst eller tar till alkohol.

Källa: Healthcare

Stressreaktioner

Kroppen kan reagera på olika typer av stress, och hanterar den olika bra. Det händer olika saker i kroppen vid kortvariga och långvariga stressreaktioner.

Kortvariga stressreaktioner

Vid kortvariga stressreaktioner hamnar kroppen i högsta beredskap under en kortare tid.

Forskning indikerar att det framför allt är adrenalin- och nonadrenalinnivåerna i kroppen som höjs, för att på så sätt göra kroppen beredd att agera och reagera snabbt. Den här reaktionen kallas också flight-and-respons-reaktion. Stressen försvinner när situationen är över.

Långvariga stressreaktioner

Långvariga stressreaktioner är mycket mindre nyttig än den kortvariga.

När du utsätts för stressiga situationer under längre perioder är det framför allt kortisolnivåerna i blodet som förhöjs.

Detta beror på den ökade aktiviteten i hypotalamus. Det påverkar ämnesomsättningen i kroppen, sömnsignalerna och sömnrytmen.

Vilket i längden leder till att kroppen och hjärnan blir trötta av hyperaktiviteten. Dessutom påverkas humöret negativt.

Minnessvårigheter, humörsvängningar och depression är inte helt ovanligt.

Akut stressreaktion

Vid en akut stressreaktion slår kroppens och hjärnans funktioner över. Tillståndet orsakas vanligen av en extremt psykiskt eller fysiskt pressand situation.

Ofta kommer den akuta stressreaktionen direkt när pressen blir alltför stor.

Exempel på när detta kan ske är vid en våldtäkt, naturkatastrof, olycka eller något annat som vi har svårt att ta till oss.

Stressreaktionen kan drabba vem som helst i dessa svåra situationer. Personen som drabbas blir vanligen förvirrad, får problem med sinnesintrycken,

och ibland utbryter ren panikångest. En person med akut stressreaktion kan pendla mellan att vara hyperaktiv till ett förlamat tillstånd,

och mellan att vara apatisk till att gråta hysteriskt. Det är inte heller ovanligt att personen ifråga känner att de bara måste fly.

Posttraumatisk stress

En akut stressreaktion kan med tiden övergå till posttraumatisk stress.

Posttraumatisk stress kan också drabba den som lyckats hantera en situation utan att drabbas av akut stressreaktion.

Den posttraumatiska stressen uppträder efter en extremt pressad händelse.

Stressreaktioner vid posttraumatisk stress är att stressnivåerna ökar markant i kroppen och stark ångest är vanlig.

Flashbacks i drömmar – både på dagen och natten,

en ökad vaksamhet och känslan över att behöva vara på helspänn hela tiden är också vanliga symtom på posttraumatisk stress.

Källa: Healthcare

Orsaker till stress

Orsaker till stress kallas för stressorer. De kan vara psykiska, sociala eller fysiska och finns överallt i vår vardag.

Den form av stress som drabbar oss negativt beror framför allt på psykosociala och psykologiska faktorer.

Orsaker till stress – finns i vardagen

Överallt i vardagen finns det orsaker till stress, så kallade stressorer.

Det handlar om utmaningar och problem som måste lösas och som ställer krav på handlande från en individ. Dessa stressorer kan både vara positiva och negativa.

Stress kan också uppkomma av att inte kunna påverka en situation eller ett tillstånd. Hur vi reagerar på stressorer är individuellt.

Det som är en stressor för en individ behöver nödvändigtvis inte vara en stressor för någon annan.

Vi vill ha kontroll

Vanliga stressorer i vår moderna vardag handlar om vårt behov och vilja över att ha kontroll över vår situation. De som känner att de kan kontrollera sin tillvaro,

ser också oftare stressorer som positiva.

Personer som ställer orimligt höga krav på sig själva kan orsaka sitt eget negativa stresstillstånd. Det kan även personer som vill för mycket,

planerar för mycket eller för lite, oroar sig onormalt mycket för framtiden eller för stora händelser i livet som komma skall.

Yttre omständigheter

Sjukdomar, köld, smärta, katastrofer eller oväntade och mycket otrevliga händelser är vanliga orsaker till stress.

Idag är det vanligt att stressen också finns i arbetslivet och vardagen.

Ytterligare faktorer till stress är specifika händelser i privatlivet, som någon näras bortgång, skilsmässa eller bråk inom familjen.

Göra för lite

Andra orsaker till stress kan vara att du gör alldeles för lite. Exempel på en sådan situation kan vara arbetslöshet eller att inte kunna hjälpa en vän som behöver det.

Källa: Healthcare

Hantera stress

Hur stress bäst hanteras är många gånger beroende av varför stressen uppstår och hur individen som drabbats är i sin personlighet.

Livssituationen påverkar också de möjligheter att hantera stress som finns.

Hantera stress – så gör du

Det första steget i att kunna hantera stress är att känna igen de symtom som är förknippade med stressen.

Genom att känna igen situationerna som utlöser stressen kan du snabbt hitta orsaken och undvika de situationerna.

Vet du med dig att det är något speciellt i din vardag som gör dig stressad – sluta med det!

Minimera stressfaktorerna

När orsakerna till stressen har fastställt kan det i vissa fall vara möjligt att lägga om sitt liv och den planering som är för att råda bot på problemet i sig:

Det kan gå att säga nej till vissa saker, till exempel, och att lära sig planera lite bättre.

I vissa fall kan det också vara läge att fundera över de livsval som gjorts och se om det går att förändra något mer i livet.

Det kan handla om att kanske välja en enklare boendeform, att ta hjälp med vardagsbestyr eller att ändra karriärsinriktning alternativt jobb.

Tänk positivt

Vår egen attityd till tillvaron påverkar i allra högsta grad upplevelsen av en stressig tillvaro.

Den som kan förmå sig till att se livet från den ljusa sidan och tänka positivt på de utmaningar som är eller väntar kan också klara av mer än den som tyngs ned av de måsten och krav som finns. Det går att lära sig att ”tänka rätt”, och konstruktivt. Den som letar efter lösningar hittar dem ofta, och då blir vardagen lättare att hantera.

Bemöta sina känslor

Det viktigt att bemöta de känslor av oro, ångest och rädsla som uppstår i en stressad tillvaro. Genom att ta känslorna på allvar, kan de också hanteras och relateras till. Det i sig är en viktig del i hanterandet av stressymtom. Det är inte samma sak som att låta sig själv stanna i en självdestruktiv tillvaro.

Tvärtom, kan ett bejakande av känslor, leda till att vi börjar lyssna på oss själva. Först när vi är medvetana om dessa känslor kan vi börja förändra dem.

Lära sig koppla av

En viktig del i hanteringen av stress är också att lära sig koppla av.

Att hitta en oas i livet där här och nu får ta över kan göra mycket för att kunna hantera en stressig vardag. För vissa är det en timme eller två på gymmet,

för andra är det en annan hobby eller ett varmt bad på kvällen.

Att skapa paus-zoner där inga yttre omständigheter får påverka tillvaron gör att vi på ett bättre sätt står rustade inför vardagens.

Ta hjälp

Ibland är det svårt att bryta mönster på egen hand. Då kan en professionell rådgivare hjälpa till att lösa knutar,

att se problematiken på ett mer objektivt sätt och hjälpa dig att orka finna de lösningar som krävs för att stressen inte ska ta överhand i vardagen.

Var inte rädd för att be om hjälp om det behövs.

Det går att kontakta företagshälsovården eller vårdcentralen för detta. Att tala med familj, vänner och arbetskamrater kan också hjälpa till.

Att få förståelse och empati, samt att även få avlastning på ett eller annat sätt kan göra mycket för att sänka stressnivåerna i kroppen.

Källa: Healthcare

Vad händer i kroppen

I vår moderna tillvaro, kan stressen framkallas av sådant som vi inte kan fly ifrån och som påverkar oss under en lång tid.

Det är då som vi får svårt att hantera den, och kan bli sjuka.

Vad händer i kroppen? – vi får en kick

När vi upplever en situation som bråttom, eller jätteviktig, reagerar vår kropp med att sätta sig i högsta beredskap.

Kroppen skickar mängder med energi till hjärta och muskler, samt till hjärnan för att kunna hantera en pressad situation.

Systemen sätts igång automatiskt vilket innebär att olika hormonhalter ökar i kroppen.

Sympatiska nervsystemet

Det första som händer är att det sympatiska nervsystemet triggas att agera. Den sätter i sin tur igång processer i binjurarnas märg så att stresshormoner,

så kallade katekolaminer, utsöndras i kroppen. Det gäller framförallt hormonerna adrenalin och noradrenalin.

Det märker vi i och med att vi känner oss mer vakna och alerta samt att pulsen och blodtrycket ökar.

Hypothalamus

När det sympatiska nervsystemet reagerat aktiveras även hypothalamus en del i hjärnan som bland annat påverkar ämnesomsättningen, sömnen,

blodtrycket och kroppstemperaturen. Vid stress utsöndrar hypotalamus ett hormon som i en invecklad process leder till att kortisolhalten i blodet ökar.

Kortisolet är en viktig del i energiförsörjningskedjan. Vid stress ser kortisolet till att hålla nivån av kolhydrater,

proteiner och fetter i blodet på en sådan nivå att mesta möjliga energi är tillgänglig för kroppens celler – inte minst för musklerna och hjärtat.

Hormonerna har också påverkan på immunförsvaret, som tillfälligt stärks.

Längre tid

När vi är stressade en kort stund är det framför allt det sympatiska nervsystemet som sätter sig i stressberedskap. När vi är långvarigt stressade,

och känner oss pressade utan att kunna göra så mycket åt det, är det istället hypothalamus och kortisolhalten som i första hand påverkas.

Det är med andra ord en ren fysisk skillnad på stress och stress. Den första tillfälliga typen av stress med kortvarig påverkan,

och den andra med mer långvarig påverkan.

Återhämtning

För att kroppen ska klara av dessa alarmlägen är det viktigt att den också får återställa sig i naturlig balans.

Om vi kan det, kan ibland stress vara nyttigt och konstruktivt även i vår moderna tillvaro.

Det är däremot när stressnivåerna i blodet och kroppen är höga under en längre tid som vi upplever negativa konsekvenser.

Kroppen bränner ut på sitt energiförråd, och det i sin tur kan ge en rad andra följdsjukdomar.

Källa: Healhcare

Negativa stresseffekter

Stress i viss omfattning under en viss tid gör att vi klarar av högre belastning under en kortare period.

Men när stressen inte avtar, utan kanske istället ökar, kan den leda till negativa konsekvenser.

Långvarig stress kan göra dig sjuk

Stress som är långvarig och som inte leder till att vi presterar mer får negativa konsekvenser för kroppen. Vid denna situation lider vi mer av situation,

än vad stresstillståndet hjälper oss att bli effektivare.

Långvarig stress drabbar ofta personer som har allt för stor arbetsbelastning,

som inte kan påverka sin situation eller som känner att de inte kan hantera de krav som ställs i vardagen.

Leder till flera sjukdomar

Förutom att vi mår dåligt, blir orkeslösa, mister glädjen i livet och får sömnproblem kan långvarig stress orsaka en rad andra sjukdomar i vår kropp.

Problem med matsmältningen är mycket vanligt, liksom ett försämrat immunförsvar.

Magkatarr liksom problem med återkommande förkylningar kan vara ett tecken på långvarig stress.

Högt blodtryck med hjärt- och kärlsjukdomar som följd är en annan bieffekt av långvarig stress, liksom bukfetma och övervikt.

Återhämtning

För att kroppen och psyket ska klara av att utsättas för stress behöver den återhämta sig med jämna mellanrum.

Att skapa sig en egen tid för avslappning, meditation och fysisk träning kan ha en positiv effekt på långvariga stressymptom.

Att arbeta med din egen inställning till de krav som ställs i livet och försöka lägga upp din tillvaro efter de krav som du kan hantera är andra sätt att hantera stress.

Källa: Healhcare

Positiva stresseffekter

Stress är ofta kopplad till något negativt. Men all stress är inte negativ. En del av den stress som vi upplever är positiv, och gör att vi blir både verksamma och kreativa. Hos vissa omvandlas också stressen till en vinnarinstinkt, som gör att de blir framgångsrika i sporter och vid andra utmaningar i livet.

Positiva stress

Forskning visar att kroppen reagerar annorlunda vid kortvarig och långvarig stress.

Vid den kortvariga stressen utsöndras adrenalin och noradrenalin genom aktivering av det autonoma nervsystemet.

Det gör oss extra vakna och alerta, får oss att tänka och resonera snabbare och bli kvickare i reaktionerna.

Denna del av stressreaktionen gör också att musklerna i kroppen sätts i arbetsberedskap för att kunna agera vid ett hot.

Dessutom får blodet en förmåga att koagulera snabbare om vi skulle råka ut för en olycka.

Stress är naturligt

Stress är i grunden en förmåga i vår kropp som gör att vi kan mobilisera kraft och energi att lösa problem när vi är hotade av någon yttre fara.

Idag har dock tillvaron blivit fylld med krav och förväntningar.

Om du upplever positiv stress eller inte beror på hur du själv upplever stressen.

Detta gör det möjligt att själv förändra sin attityd till stressfaktorerna och se dem som utmaningar istället för betungande problem.

Det i sig, kan gör att stressen blir mindre negativ för vår kropp och själ.

När är stress bra?

Positiv stress är bra när vi får utlopp för den energi som flödar i kroppen. När vi ställs inför en utmaning – allt ifrån en presentation på jobbet, en påfrestande resa,

ett äventyr eller en tävling, kan positiv stress göra att presterar bättre. Den är med andra ord nödvändig för att vi ska kunna göra det där lilla extra.

Bara vi får återhämta oss emellan utmaningarna.

Källa: Healhcare

Stress försvarsmekanismer

Stress är kroppens försvarsmekanism

I grunden är stress en förutsättning för att överleva. Står vi inför en fara ökar stresshormonerna och gör oss beredda på att slåss eller fly.

Men när anledningen till vår stress inte tar slut efter en kort tid, utan pågår dag ut och dag in, påverkas hela vår kroppsbalans.

Kroppens försvar

Vårt autonoma nervsystem är programmerat för att hjälpa oss klara av olika situationer som vi utsätts för.

När en fara hotar utsöndrar nervsystemet hormoner, såsom adrenalin, noradrenalin, och kortisol.

Dessa hormoner ökar på andelen fetter och sockerarter i blodet vilket ger snabb och effektiv energi till musklerna.

Hjärtat börjar slå snabbare, vilket ytterligare ökar på energimängden i kroppen, allt för att ge bästa möjliga energi vid en kamp eller en flykt.

Samtidigt blir vi mindre känsliga för smärta och blodet koagulerar fortare.

Positiva stresseffekter

Stress kan både ha både positiva och negativa effekter.

I vissa situationer när vi ska prestera det lilla extra även om kroppen är trött hjälper stressen till att hålla ångan uppe.

Det kan exempelvis när du ska utöva extremsport, framföra något inför publik, eller det finns en topp i arbetsbördan.

Då kan vi dra nytta av de ökade stresshormonerna i kroppen och åstadkomma mer än vad vi hade gjort om vi inte haft någon stress i kroppen.

För att stress ska upplevas som positiv krävs att den endast pågår under en kortare period. Läs mer om så kallad positiv stress här.

Negativa stresseffekter

Den negativa stresseffekten uppkommer då pressen blir för långvarig, eller då vi inte kan utnyttja den stress som uppkommer i kroppen för att agera.

Stresshormonerna ligger kvar på en hög nivå i blodet och framkallar negativa effekter i kroppen och på den mentala hälsan.

Bland annat kan långvarig stress leda till matsmältningsbesvär, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, åderförfettning, depression och infektioner.

Långvarig stress kan också leda till flera olika mentala sjukdomstillstånd. Läs mer om så kallad negativ stress här.

Stresstolerans

Hur mycket stress vi kan hantera utan att må dåligt kallas för stresstolerans. Vissa anses ha hög tolerans medan andra har en lägre.

Men gränsen för vad vi kan utsättas för utan att negativa bieffekter beror också på vår mentala status, ålder, i vilken situation stressen uppkommer,

vilken typ av fysiska och mentala påfrestningar som utlöser stressreaktionen och hur långvarig stressen blir.

Källa: Healthcare